Sant Beat - en idyllisk liten stad, som kallas marmorstaden, eftersom det bryts marmor strax utanför

För en gångs skull startade jag tidigt. Iväg mot S:t Beat och Luchon. Idag var det vägarbete på nästan hela vägsträckan, vilket innebar intensiva konflikter med hetsiga franska bilförare.

Efter fika på stationen i Luchon attackerade jag Superbagneres 1 804 m. Efter 6,5 km tog jag avfarten till Hospice de France, men efter 3 km på 13% muren kom jag på att just idag firade man i Spanien under Francos tid att man besegrat demokratin. Det var därför definitivt ingen lämplig dag att cykla på bergsvägar med 13 proc, så jag vände om.

På Superbagneresvägen igen med lagom 7 % lutning till km 10. Där fanns en avfart till Cascade d´Enfer (vattenkaskader från helvetet). Inne på Val de Lys, med lätta 3% till campingplatsen på 1149 m där vägen förvandlades till en MTB downhill-bana igenom stigningar aktuella bara för bergsgetter eller bergsklättrare.

Efter att ha njutit en lokal hälsodryck med okänt innehåll under en parasoll och fått mig några franska glåpord typ om jag hade gått vilse eller hade fel cykel för rätt terräng, gav jag mig i väg med nya vingar och cyklade på samma väg tillbaka till Les. Det fanns visserligen en genväg genom Portillon, som skulle sparat mig omkring 40 km, men den missade jag tack och lov!

Jag malde mig idag igenom 108 km.

Dimma hela vägen upp. Ingen utsikt alls!