|
Rapport från en 20 personer stark mellangrupp
av Christer
Det finns ett engelskt uttryck som heter "Mad dogs and Englishmen", men det första jag tänkte när jag vaknade var "Mad dogs and Swedish bikers"...
För hur tusan klär man sig för att cykla i ±0 grader?! För lite mer än ett år sedan var jag en uttalad solskenscyklist. 17 grader varmt och sol skulle det minst vara för att jag skulle ut på vägarna. Men det var innan Hisingens CK drabbade mig... Så trots att termometern visade strax under nollstrecket på morgonen var det bara att börja packa på sig kläderna. Efter att lager efter lager klätts på såg jag mer än lovligt ut som en Michelingubbe. Men kläderna visade sig vara helt perfekta. Jag blev vare sig kall eller för varm längs rundan.
Jag och Martin T slog vad på morgonen hur många som skulle komma till rundan. "Pressfaktorn" skulle säker spela in i och med att såväl Kadens som G-P skulle vara på plats. När Martin sa 28 (som jag också tänkt säga) fick jag drämma till med 33. Till en början såg det inte ut att bli så värst många, men allt eftersom droppade det in cyklister i en rasande fart till starten. Till slut var vi 38 cyklister! Den 20 mars! Helt otroligt!!
Det var kul att se att så många av de som tillkommit som medlemmar under vintern dök upp på rundan. Som vanligt fick vi även lite "gästcyklister" från andra klubbar vilket alltid är trevligt. Bland annat syntes cyklister från Bohus CK, CK Master och Lygnens Venner.
Eftersom Thomas var sjuk fick Suzanne ta över rollen som ledare för rundan och tog hand om lugna gruppen. Jag fick ta hand om mellangruppen. Efter en snabbgenomgång av klubbens nya träningspolicy av Suzanne var det dags att rulla iväg.
Vi blev ca 20 personer som valde att köra i mellangruppen. Uppvärmningen på Säröbanan avslutades mycket lägligt med att Ulf fick en punktering i Billdal. Men vad gjorde väl det när solen låg på och vädret var helt suveränt? Lugna gruppen passerade oss med glada rop innan vi kom igång igen.
Målet var att hålla en jämn och fin fart längs rundan och samtidigt hålla ihop gruppen både på de platta partierna och i backar. Och det lyckades vi riktigt bra med. Efter Särö dök "mediekaravanan" (en bil med en chaufför, en fotograf och två journalister) upp och tog position framför klungan med öppen baklucka för att få fina bilder. Plötsligt blev tvåparskörningen ännu prydligare och alla såg ännu gladare ut än innan.
Ola tappade mycket lägligt (host, host) kedjan i backen efter Lindome som åter igen användes till en läglig minipaus. Kevin gjorde några tappra ryck för att komma ifrån oss för att kunna filma klungan in action.
Vi hade tänkt oss att ta Säröbanan hem från Billdal, men eftersom man byggt en ny rondell i lilla Billdal blev vi alldeles konfunderade och hamnade i Skintebo istället. Men genom att svänga ner till Amundöns Hamn från Skintebo var "skadan" snart reparerad. Efter en kort samling nere i hamnen bestämde vi oss för att resten av resan hem fick bli en nervarvning. Eftersnack och fika i Husknutens Café väntade!
Som jag sa innan – verkligen roligt att så många av er nya medlemmar kom med på rundan. Flera av er sa attd etta var första gånngen nånsin som ni kört i klunga eller kört tvåpar. Det märktes inte, för det flöt på jättebra. Suzannes påpekande innan rundan att det var allas ansvar att vända på huvudet ibland för att se att alla var med efterlevdes utan problem. Men allra bäst var som vanligt att få ligga på vägen med 20 kompisar och bara snacka och ha det trevligt.
Nu kommer våren!!
Christer
Summering från lugna gruppen
av Martin W
Jag tyckte det såg väldans kallt och molningt ut när jag vaknade i morse, men väl i sadeln vid Husknuten sken solen, och drygt 35 tappra köldbetvingare till, ikapp!
Vi blev sju cyklister och en supporter i påhängskärra i lugna gruppen när vi gav oss iväg ner mot Kungsbacka i grusknastret på Säröbanan!
Fastän det var kallt och tidigt mötte vi ganska mycket folk, men alla gick så snällt åt sidan och gav oss inga sura miner när vi svischade förbi. Till skillnad mot premiärrundan när nästan varje bilist tutade och snek förbi oss på armbågs avstånd...
Det blev en liten paus efter några kilometer för att vänta på en som fixade sin punka. Jag gillar verkligen att man gör så – väntar och stöttar en träningskompis! Då vet man att man är med i rätt klubb!
Uppvärmningstempo ner till Snipen, sen körde vi tvåpars klunga. Suzanne är hela tiden med och instruerar oss på ett smittande positivt sätt: "ihop med knäna lite så orkar du mer", "snygg växling", "slappna av i armarna" o.s.v.
När vi kämpar oss uppför en lite brantare backe frågar någon; Hur går det för han med kärran? I samma sekund blir vi omkörda allihop i ett raskt tempo av denne ständigt leende björnstarke man, till synes helt opåverkad av drygt 30 kilos extravikt! Makalöst! Hoppas vi får tillfälle att se vad som fångades av din videokamera på denna runda!
Några minuter och uppförsbackar senare var vi i Kungsbacka, tänk vad lite bra coaching gör.. En femminuterspaus med geléhallon och vatten satt verkligen fint!
Tempot uppför backen från Lindome skulle säkert många betydligt mer rutinerade cyklister tycka vara alltför makligt men vi håller på klungprincipen och alla kommer upp i samlad trupp! Det betyder oerhört mycket för mig som nybörjare att inte bli ifrånåkt! För den fina havsutsiktens skull valde vi Säröbanan även på tillbakavägen där det också blev ett kortare stopp för blöjbyte på lilla tösen i kärran! Och lite mera geléhallon för oss andra. Mums!
Inte lång bit kvar nu och tempot ökar när kaffe och bulle hägrar vid målet! Dessa 55 km bara rann iväg under oss idag och jag ser verkligen fram emot nästa runda med er! Och nästa, och nästa..
Nya hojen funkar bra och jag njuter av varje sekund i detta gäng!! 2 Rundor körda, 89 kvar!
Martin W
|
|
Se film från mellangruppens runda
Högerklicka och spara ned filmen till din dator
|
