En del av dagens gäng – Morgan, Raymond, Ewa-Lena, Per och Uffa
Tour de France
Trots den rejäla högsommarvärmen fanns det bara en enda sak att göra den här onsdagen. Dagen skulle spenderas inomhus tillsammans med kompisarna, Eurosport och cykelhjältarna. Så enkelt var det bara. Speciellt med tanke på hur spännande årets Tour de France visat sig vara.
Klockan ett var vi ett gäng som hängde på låset till Jeffreys Pub där visningen skulle ske.Totalt blev vi strax över 30 cyklister som samlades, varav de flesta kom i full cykelmundering. Cyklarna parkerades på pubens dansgolv och vi bänkade oss framför pubens storbildsduk.
Från vår man på plats på touren – Uli Kappes – fick vi förhandsinformation om förhållandena vid dagens högsta punkt, Col de Galibier (2645 möh). Vägen upp till toppen var avstängd för biltrafik men Uli hade cyklat upp till toppen på morgonen och väntade nu på att reklamkaravanen skulle anlända tillsammans med tusentals andra cykelentusiaster. Avundsjuka? Vi? Nääää. Vi satt ju på en pub i Majorna… För att verkligen strö salt i såren började det droppa in bilder i mobilen som Uli fotade.
Utsikt ner i dalen från Col de Galibier
I väntan på proffsen
När det var action i loppet var det koncentration i rummet, men annars så var det massor av snack. Det blev också en massa öl, cola, lunchmat och en och annan glassefterrätt som slank ner.
Med tanke på Vacchi/Adamssons förkärlek för ordet ”härligt/härliga” drog vi igång en tävling där vi tippade hur många gånger de skulle säga detta ord. Vi tippade också vinnnaren av etappen. Fast i upphetsningen glömde vi av en småviktig del i tävlingen – vem räknade antalet ”härligt”? Hehe. Bara att köra vidare på vinnartävlingen istället.
Vid tvåtiden hettade det till när Pereiro missade en serpentinkurva fullständigt och dundrade rakt fram ner i en slänt. Som väl var gick det bra.
När cyklisterna närmade sig toppen där Uli befann sig fick vi reda på var Uli skulle stå. Eftersom han hade klubbtröjan på sig så blev det nästan mer koncentration på att försöka se Uli än att följa cyklisterna. Tyvärr var det ingen av oss som lyckades se honom. Men att prata med Uli i telefon och höra folkmassan på plats gav gåshud. Nån gång ska jag banne mig dit!!
Att se proffsen oförskämt enkelt nästan trippa upp för alperna är sanslöst när man själv vet hur man pustar och stånkar i backarna. Och då snackar vi om backar som är hälften så branta och en tiondel så långa som de som avverkades på etappen. Imponerande!!
Efter stenhård nerförskörning och en spurt blev det klart att Vinokorov vann före Botero. Trots stenhård körning från Discovery Channel lyckades inte Lance & Co komma ikapp duon.
Från Uli kom rapporter om att Bäckstedt passerade Col de Galibier, över 30 minuter efter täten. Och fortfarande hörde man att publiken på plats var helt galen så snart nån favorit körde över toppen.
Med Vinokorov som vinnare hade vi också vinnare. Ewa-Lena och Robert hade prickat in rätt vinnare på etappen och fick var sin t-shirt från Cykelspec. Vinnaren av en tredje tröja blev Martin.
Verkligen jättekul att vi blev så många, det fina vädret till trots. En ny tradition i klubben kanske?
Christer
Ps. Stort tack till Jeffreys Pub som utan minsta betänksamhet ställde upp då vår ursprungliga sportbar fick fullständigt hjärnsläpp och vägrade låta oss ta med cyklarna in i lokalen. Kanonservice hela dagen. Vi kommer tillbaka!